Elransonering

IMG-6729

Elias, potatisgratängen och blåslampan

Min man är full av idéer. De flesta riktigt bra, en del halvbra. Här kommer en berättelse som först verkade tillhöra den första kategorin, men som slutligen hamnade i den sista, i alla fall från en ugnforms perspektiv.

Vi har elransonering i Addis just nu. Det har regnat för lite och torkan har gjort dammarna vid vattenkraftverken tomma. Därför måste vi dela broderligt och systerligt på den lilla el som finns. Regeringen har gått ut med ett meddelande att strömmen kommer att vara borta 8 timmar/dygn i två månader (men sanningen är att det snarare känns som om den vore PÅ 8 timmar om dygnet – på natten.) I alla fall, häromdagen stod vi där med en halvfärdig potatisgratäng i ugnen och fyra hungriga barn, när strömmen gick. Elias, som inte är en man som ger upp bara för att ett (till synes omöjligt) hinder dyker upp, började genast fundera ut alternativa lösningar att få gratängen färdiggräddad. Medan jag funderade över alternativen “äta cornflakes och mjölk till middag” eller “gå ut och äta på restaurang” hade Elias redan iscensatt en tredje lösning. När jag tittade in i köket för att ta fram cornflaksen sitter Elias på knä framför spisen, med öppen ugnslucka och en blåslampa i full låga i händerna. “Den är färdig om 5 minuter” ropar han glatt. Inne i spisen bubblade potatisgratängen och såg faktiskt ut att bli färdiggräddad. Så vi dukade och satte oss för att äta. I samma stund som Elias deklararade att gratängen verkade färdig, sprack ugnsformen med ett omisskännligt “krack”. Det var den formen det. Men middagen blev i alla fall färdig. Så kan det gå till under elransoneringens tid.

Skämt åsido, det är oroande att vattennivåerna i dammarna är såpass låga. Torkan har varit svår och regnet är försenat på många platser i landet. Förutom den uppenbara svårigheten för bönderna att få sina grödor att gro, är det naturligtvis ett hårt slag även mot industrin. Kanske måste vi vänja oss vid sådant här framöver, om torkan håller i sig i takt med att klimatet förändras? Och då kan inga blåslampor i världen rädda oss.

På tal om vår illa medfarna skapelse. Vi läser Jesaja nu på morgonens bibelstudium på jobbet. Har där hittat ett ställe jag aldrig någonsin tänkt på innan. Mitt i straffpredikan mot kungen av Babylon får även cedrarna i Libanon säga sitt och bidra till jubelkören att den stora tyrannen i Babylon fallit:

“Också cypresserna gläds åt ditt öde, och Libanons cedrar: “Nu när du ligger där, kommer ingen hit för att fälla oss.””    Jesaja 14:8

Naturen gläds över de skogsslaktande tyrannernas fall. Det blir en dag att skåda!

Guds frid,

Sophia

 

 

 

Advertisements

6 Comments

Filed under Uncategorized

6 responses to “Elransonering

  1. ach

    love your creativity!

  2. barbro.holmlund

    Jag läser alltid med stort intresse men glömmer att visa det för er!Kämpa på med Guds och människors hjälp. /Barbro Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone.

  3. Nina westberg

    Min första reflektion var att “elfasta formen var visst inte eldfast”. Ofta står det ju “eldfast form” på ugnsformar. Sen har jag tänkt på saken och kommit på en som jag tycker lysande idé i mörka elransoneringstider. Gör en kokgrop i trädgården på stenåldersvis. Ta med er en lergryta när ni åker till Addis nästa gång och lägg maten i den. Använd kol – det är enklare än ved, till gropen. För övrigt underbar bild på småttingarna som väntar på kakorna. Alltid lika roligt att läsa om ert liv. Vi ses om knappt en månad – det är ju snart!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s