Tillbedjan

tillbedjan

Deltagare i Oral Bible Storytelling workshopen under morgonandakten

Kära vänner!

Idag påmindes jag om dessa verser från Psaltaren 34:

Jag vill alltid prisa Herren,
ständigt sjunga hans lov.
Stolt ger jag Herren äran,
de betryckta hör det och gläds.
Lova Herren med mig,
låt oss tillsammans ära hans namn!
Jag var inbjuden att dela en andakt på den workshop som pågår på SIL för tillfället. Fem folkgrupper har samlats för att lära sig bibelberättelser som de sedan i sin tur ska sprida i sina hemtrakter genom att återberätta dem för andra. Temat denna gång är lärjungaskap; att följa Jesus ger liv och glädje men har också ett pris i form försakan och lidande. De arbetar med berättelser från Daniel, evangelierna och Apostlagärningarna. Precis som i många andra delar av värden är det ett problem även här bland kristna att efterföljelsen är så lågt prioriterad. När man väl blivit kristen, och liksom klivit över till “det vinnande laget”, avstannar växten och helgelseprocessen uteblir eller går väldigt trögt. Det är detta man försöker adressera genom dessa workshops i Scripture Engagement. Man söker alltså väcka ett engagemang i Skriften så att människor kan ta till sig det glada budskapet och göra det till sitt. 
I alla fall, jag delade de kända orden i Psaltaren 51, där kund David bekänner sina synder och ber Gud skapa ett nytt hjärta i honom. Och när jag talat ett tag så händer något som inte är helt ovanligt här. Flera av deltagarna börjar gråta och tar upp sina näsdukar. Reaktionen blir så direkt. Det är som att Davids ord går rakt in i hjärtat på dem och påminner dem om deras egen syndanöd och litenhet inför Gud. Suckarna steg som allra högst när jag jämförde Davids “det är mot Dig jag har syndat” med Jesu ord i Matt 25 “vad ni inte har gjort för någon av dessa mina minsta, det har ni inte heller gjort för mig.” Efter en stund av personlig bön och bekännelse bad vi tillsammans med David den vackra bönen “Skapa i mig Gud ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne.” 
Sången de sedan sjöng, om hur Gud har gjort dem glada, var så innerlig att den berörde mig ända in i hjärteroten med sin glädje och frimodighet.
Det här med att vara inför Herren (länge), både i förkrosselse och i glädje, det ser man ofta här. Att komma inför Gud, att inte vika med blicken, att både sucka till Honom och ropa ut i glädje, ja, att överlämna sig själv helt i Hans händer. Vördnad inför den levande Guden är en gåva man kan öva upp, tror jag. Det är inspirerande att få vara en del i det här sammanhanget. Låt oss också hoppas att efterföljelse och lydnad kan växa fram i oss, i hela kyrkan, ur denna hjärtats tillbedjan.
Med önskan om Guds frid och glädje,
Sophia
Jag förtärdes av längtan
till Herrens förgårdar.
Nu jublar min själ och min kropp
mot den levande Guden.
Sparven har funnit ett rede
och svalan ett bo för sina ungar:
dina altaren, Herre Sebaot,
min konung och min Gud.
Lyckliga de som bor i ditt hus
och alltid kan sjunga ditt lov.”    Ps 84:3-5

7 Comments

Filed under Uncategorized

7 responses to “Tillbedjan

  1. Grenstedt Staffan

    Så häftigt att få vara med om detta! Varma hälsningar! Staffan

  2. Nina westberg

    Tack för ännu ett tänkvärt bibelbruk-mail. Du säger att vördnad inför Gud nog går att öva upp, och av egen erfarenhet vet jag att något händer om man ser upp till herren Jesus utan att vika undan med blicken. Också om man tar bibelorden direkt till hjärtat som säger att många gör, utan att alltid analysera och utan biavsikter.

    • Tack för dessa ord, Nina. Det är sant – att läsa bibeln utan att alltid analysera/värdera det man läser, det är ett viktigt sätt läsa Guds ord.

  3. Nina westberg

    Tack för ännu ett fint bibelbruk-mail. Vad tror ni det är som har hänt med oss människor i väst eftersom så många av oss har svårt att ge oss hän? Men jag tror det stämmer det du säger att vi kan öva oss i vördnad. ”Skapa i mig Gud ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne.”

    • Hej Nina! Ja, vad har hänt med oss i väst på denna punkt? Kanske har vi blivit avtrubbade av alla fina saker att vi inte längre kan se Guds härlighet? Jag vet inte.

      • Nina Westberg

        Hej. Dels att vi inte är lika beroende av naturen och vädret – torkan i fjol försatte många i svårigheter men någon hungersnöd som i Etiopien var det ju inte tal om. De flesta av oss är inte heller så värst beroende av varandra för vår överlevnad. Därför tror jag att det blir svårare att förstå att vi faktiskt är beroende av Gud. Vetenskapen förklarar naturen och det väcker respekt hos mig men tydligen inte hos majoriteten. Jag förstår att livet i Etiopien får er båda att utvecklas som andliga ledare och det är något väldigt fint och värdefullt.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s