Intrasslad och trött

I söndags kom Emanuel inspringande till oss och sa att sköldpaddan var i trädgården. Skölpaddor är bra husdjur för den som egentligen inte vill ha något. Sedan vi fick den för fyra år sedan har den skött sig helt själv. Den kommer och går som en spöke och verkar nöjd med livet i största allmänhet. Tills i söndags då.

När jag följde med Emanuel ut för att titta lite på vad sköldpaddan hade för sig, upptäckte jag att den var intrasslad i fotbollsnätet. Han hade liksom gått över nätet och satt sina tassar (?) i hålen och på det viset trasslat in både ben och huvud. Nu satt han där han satt och när jag kom närmare för att hjälpa honom gjorde han det som sköldpaddor så effektivt gör när de känner sig hotade eller bekymrade – han drog in sig själv i skölden. Det var bara det att denna gång följde det med ett fotbollsnät. Nätet liksom sögs in ihop med huvudet och armarna och sedan satt det f a s t. Och alla som någon gång har provat att locka ut en skölpadda ur sitt skal vet att det är tämligen omöjligt. Den kommer när den själv så vill. Jag trodde kanske att det fanns en hemlig knapp på magen eller så som gjorde att sköldpaddan slappnade av och “vecklade ut sig” – men icke.

Elias kom ut och försökte på alla sina kluriga sätt. Han tog ned fotbollsnätet och silvertejpade ihop resten av nätet för att undvika att sköldpaddan skulle trassla in sig ännu mer. Sedan satte han sig precis bakom den och väntade tyst på att den skulle komma fram, vilket den gjorde, men bara för att snabbt som ögat slinka tillbaka in och väsa när den blev varse Elias hjälpande händer.

Jag kunde inte låta bli att undra om det är så Gud känner när Han har med oss att göra:

-Kom fram, lilla människa, så ska jag hjälpa dig att komma loss från allt det där trasslet. Det ser jobbigt ut.

Men vi sticker in huvudet och väser:

-Ge dig av, jag kommer fram sen när du har gått. Jag klarar detta själv.

Jag känner mig trött. Går in i den här fasteperioden med en enorm trötthet. Men jag ska försöka minnas min skölpaddsvän och ta lärdom av hans misstag. Ju tröttare och räddare jag känner mig desto mer ska jag låta Gud röra vid mig med sina läkande händer. Jag ska försöka att inte instinktivt kapsla in mig i mig själv utan istället förtröstansfullt titta ut ur mitt skal när Gud kallar på mig. Han sitter ju där, alldeles intill oss, och bara väntar på att få lossa oss från allt trassel.

Här är ett bibelord jag tar med mig in i fastan i år:

“Vakna, du som sover, stå upp från de döda, och Kristus skall lysa över dig.”   Ef. 5:14

I kärlek,

Sophia

Ps. Hur det gick för sköldpaddan? Vi var tvungna att åka, så Elias band fast nätet i ett blått rep som han fäste i ett träd. På så sätt hoppades vi att sköldpaddan inte skulle försvinna utan lätt kunna återfinnas genom att bara följa det blå repet. När vi kom hem såg vi det blå repet gå runt knuten hemma och när vi följde det fanns bara fotbollsnätet i änden av det. Sköldpaddan måste ha, med hjälp av att repet som motstånd, kunnat trassla sig ur. Tack och lov! Ds.

 

Advertisements

10 Comments

Filed under Uncategorized

10 responses to “Intrasslad och trött

  1. Elvira Caselunghe

    Tack för en fantastisk berättelse, Sophia.

  2. mannemanu

    Så fantastiskt du skriver fia

    Vi läste upp det här i kollektivet och gladdes mycket

    /Emanuel Gillberg
    0762-397139

    13 mars 2019 kl. 08:14 skrev Bibelbruk <comment-reply@wordpress.com>:

    bibelbruk posted: ” I söndags kom Emanuel inspringande till oss och sa att sköldpaddan var i trädgården. Skölpaddor är bra husdjur för den som egentligen inte vill har något. Sedan vi fick den för fyra år sedan har den skött sig helt själv. Den kommer och går som en spöke “

  3. Nina Westberg

    Vilken fin berättelse. Har ni återsett eran sköldpaddevän? Jag minns att det fanns sköldpaddor på kibbutz Yehiam när jag var volunteer där 1985. Jag var nyfiken på dom och en dag så lyfte jag en i skalet liksom, utan att hålla den under fötterna. Då sträckte den ut huvudet och pendlade med det och väste så att det såg ut som en orm som stack fram under en sten och jag tänkte att det var ju ett smart sätt att skrämmas. Det var så den gjorde då Elias ville hjälpa. Du har ingen sköld att gömma dig under men du kan kanske låtsas… Och skrämma fridstörarna på ett lika ogiftigt och oblodigt sätt som sköldpaddan om det behövs. Jag hoppas o ber att du ska få den vila då så väl behöver.

    • Hej Nina! Nej, vi har inte sett sköldpaddan sen dess. Hoppas den har det bra var den nu är. Tack för böner! Nu är det inte så långt kvar till sommaren och då ses vi.

  4. Rose Bergvall

    Tack för den både sedelärande och roliga (sanna) berättelsen! Solveig delade den på onsdagsgruppen igår.

    Just nu sitter jag på bussen till Arlanda; i morgon är jag i Xi’an.

    Åke

    ons 13 mars 2019 kl. 08:14 skrev Bibelbruk :

    > bibelbruk posted: ” I söndags kom Emanuel inspringande till oss och sa att > sköldpaddan var i trädgården. Skölpaddor är bra husdjur för den som > egentligen inte vill har något. Sedan vi fick den för fyra år sedan har den > skött sig helt själv. Den kommer och går som en spöke ” >

  5. Gustav och Sara

    Tack för en Jätte-fin historia! Må Herren ge dig ny kraft!! Varma hälsingar från oss i Uppsala!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s