På frukten känner man trädet

20160613_190732.pngDet här var egentligen en bloggpost som skulle blivit upplagd i juni när det begav sig. Nu finns det ingen avocado än på ett tag – men varför inte drömma sig tillbaka till solmogen avocado såhär i blöta regnperioden?

För ett tag sedan kom vår kära granne med en mycket fin avocado och upplyste oss om att den var vår. På vilket sätt då? undrade vi. Jo, den hade ramlat ner från vårt avocadoträd och låg på vår gräsmatta. Ser man på!

Att våra kära grannar har ett stort och ståtligt avocadoträd med massor av frukt, det var något vi uppmärksammade redan när vi flyttade hit, avundsjukt lagda som vi människor är. Men att vi själva alltså hade ett dito var nästan en lite för bra överraskning för att vara sann. Avocado är nämligen en klar favorit här i familjen och av någon anledning känns det oerhört exotiskt att skörda sin egen. Eller rättare sagt: det har känts oerhört exotiskt att grannarna kunnat skörda sin egen avocado.

Men nu hade alltså samma granne upptäckt att även vi skulle kunna uppleva denna exotik på egen tomt så att säga.

Nu undrar säkert många hur i all världen man inte vet att man har ett avocadoträd i trädgården fast man till och med önskar att man hade ett. Svaret ligger i avocadoträdets natur kopplat till vår trädgårds natur: avocadoträd kan nämligen bli väldigt höga och eftersom frukten är alldeles grön och hänger så hiskeligt högt upp är den inte så lätt att se. Just vårt avocadoträd råkar dessutom växa i en sorts ”trädhäck” eller vad man kan kalla det som växer mellan vår och grannens trädgård. Denna trädhäck består av mycket höga och smala träd som växer rätt nära inpå vårt hus vilket gör att man väldigt sällan tittar upp i dem. Undantaget är förstås när det gäller att kika på det ibisbo som finns i ett av dessa träd. Ibisboet (tillhörande en Watted Ibis – en mycket egenartad och endemisk fågel här i Etiopien btw) är dock beläget i en sorts ”gran” och inte i avocadoträdet. Och eftersom man glömmer allt annat runtomkring när man tittar på fåglar så är det ju inte så lätt att få för sig att också spana in om de där tjocka löven i trädkronan några träd bort månne kan vara avocado.

Alltså har vi levt helt ovetandes om avocadon högt, högt ovanför våra huvuden tills en av dem helt sonika trillade ner framför vår grannes fötter och på så sätt gav sig tillkänna. På frukten känner man ju som bekant trädet (Matt 12:33).

Att klättra upp i detta mycket smala, höga, och i ris, taggbuskar och snår väldigt insnärjda träd för att få plocka frukt är dock inte någon jättetrevlig idé. Men att sätta tänderna i en riktigt solmogen avocado är desto trevligare. Så vi är väldigt glada att det även växer bambu i vår trädgård. Nu har vi nämligen sett till att göra oss en låååång bambustång med en liten ståltrådsögla i änden och på så vis kan vi snara och dra ner de begärliga frukterna.

God frukt är inte alltid lättåtkomlig, men smakar desto bättre när man väl fått tag i den!

Advertisements

1 Comment

Filed under Uncategorized

One response to “På frukten känner man trädet

  1. mannemanu

    Bibelbruk är en fantastisk blogg :) Tack för god läsning!

    28 sep. 2016 kl. 09:43 skrev Bibelbruk <comment-reply@wordpress.com>:

    bibelbruk posted: “Det här var egentligen en bloggpost som skulle blivit upplagd i juni när det begav sig. Nu finns det ingen avocado än på ett tag – men varför inte drömma sig tillbaka till solmogen avocado såhär i blöta regnperioden? För ett tag sedan kom vår kära gran”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s